helenaogren

Igår på eftermiddagen åkte vi ut till Jimmys bror i Bunkeflostrand. Vi skulle ut med hans båt. Vi tog med en bananbåt och vattenskidor. Ut till havet och i med båten. Vi åkte bort till Lagunen och på med bananbåten. Jag och Jimmy åkte några rundor med den korta linan. Första doppet var kallt (19 grader), men sen var det skönt. Efter några minuter kom Peter och Celia. Vi bytte till det längre snöret och Peter följde också med. Nu blev det mycket skumpigare och svårare att sitta kvar. Trillade en i, åkte oftast de andra också i. Celia följde sen med i båten och vi åkte ut längre på havet. Där var det högre vågor och vi hoppade upp och ner. Grymt kul! Efter säkert en halvtimme på bananbåten, hackade jag tänder och skakade av kyla. Vi åkte in till bryggan igen och killarna tänkte åka vattenskidor. Själv värmde jag upp mig i solen. Känseln i lilltåarna och hälarna kom tillbaka efter ett tag. Peter började att åka och han kom upp direkt. Några fall, men det såg bra ut. Jimmy tog sen över och även han verkade inte ha några problem med att komma upp och åka. När de hade åkt ett tag kom de tillbaka och var nöjda. Själv hade jag fått tillbaka värmen. Vattenskidorna lockade, men inte den blöta kalla flytvästen och att hoppa ner i vattnet igen. Efter att Jimmy sagt att jag också måste pröva, bestämde jag mig för att trotsa kylan. På med skidorna och ner i vattnet. Efter lite problem, kom jag upp och det gick riktigt bra att åka. Det blev några fall, när svallvågorna blev för stora. I slutet orkade jag knappt komma upp igen, för jag hade ingen kraft kvar i armarna. Vattenskidorna var ännu roligare än bananbåten och jag frös faktiskt ingenting. Jättehärlig kväll! Hade dock inte skadat, med fem grader varmare i vattnet och 25 grader i luften. Jag tackar inte nej, för att göra om det här snart igen!!!