Skrik, skrik och skrik

Idag var en lugn dag fram till jag skulle hem från förskolan på förmiddagen. Vide började skrika på hemvägen. Han fick mat hemma, men skrek till och från fram till klockan ett, då vi skulle till BVC. Han somnade i vagnen, men blev väckt när vi skulle väga honom. Han hade gått upp 280 gram och väger nu 4435 g. Huvudet växer också som det ska. Han har ett märke på rumpan, som ser ut som ett blåmärke. Han hade det när han föddes. Idag berättade BVC-sköterskan att det är en mongolfläck. Tydligen vanligt på barn med asiatiskt och afrikanskt påbrå. Ofta försvinner dem efter några år och är helt ofarliga. På väg till bussen skrek han sig till sömns. Vi hämtade Malva. Hon hade ätit dåligt, men annars hade allt varit bra. På förskolan vaknade Vide igen och var ledsen. Han skrek hela vägen hem. Hemma så var både Malva och Vide ledsna och jag hade två skrikandes barn i famnen. När Jimmy kom hem så lugnade sig Malva. De åkte sedan en stund till Hököpinge. Vide fortsatte att skrika och det enda sättet att få tyst på honom var att ge honom mat. Stackars lille Vide. Han har säkert haft ont i magen hela dagen. Malva och Jimmy kom hem och vi åt mat. Malva älskar korvstroganoff och ät jättemycket. Sedan badade hon och Jimmy. Jimmy provade sedan att ge Vide mat i flaska och det gick super. Efter det har han varit helt lugn och nu sover alla gott! Perfekt att han ville ha i flaskan direkt. Nu kan jag lättare åka någonstans och veta att han kan få mat ändå. Jag hoppas på en lugnare dag imorgon!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0