Falun!
Tidigt i fredags packade vi in hela familjen i bilen och startade vår tur upp till VM i Falun. Strax efter 6 hämtade vi Petra i Eslöv. Jag körde upp mot Jönköping och det var lugnt bak i bilen. Petra bytte sedan av mig. Vi stannade och åt mackor på något ställe och Vide fick mat. Uppe vid Örebro åt vi pastasallad. Vide började bli lite gnällig, men så fort vi tog upp honom var han glad igen. Sista stoppet blev på en mack i Borlänge. Jimmy och Petra drack kaffe. Strax efter tre var vi framme där vi skulle bo. Vi hade hyrt ett rum med tre sängar, där vi delade kök och badrum med hon som bodde där. Vi packade in våra saker och gick sedan en runda. Malva fick först åka lite pulka, men det var inte så mycket snö i Falun. Vi gick upp till Lugnet och tittade utanför arenan. På vägen hem hände något kul. Precis framför oss kom ett gäng joggandes och svängde ner samma väg vi var på väg in på. Det var Björgen, Johaug och resten av norska damlaget. Jimmy och Petra blev helt till sig. Själv kändes det som jag borde sagt hej, för man har ju sett dem så många gånger på tvn. Vi gick sedan tillbaka till vårt rum. Lägenheten låg ovanför en pizzeria, så vi passade på att äta där. Goda pizzor! Sedan blev det tidig läggdags. Vi var ganska trötta efter bilresan.
Vi sov bra i våra sängar på natten, med undantag för Vide som var ledsen vid femtiden. Han hade fått vattkoppor, så han kanske inte mådde helt bra. Vi gick upp till arenan vid tiotiden och det var folk med flaggor överallt. Uppe på Lugnet var det redan riktigt bra stämning och folk överallt. Vi gick upp och hittade ok platser i Lilla mördarbacken. Längs banan var det redan fullt, men vi hade bra sikt på en storbildsskärm. Malva somnade lagom till damloppet. Det blev riktigt spännande. Vi trodde på guld ett tag, när Björgen försvann, men Kalla verkade nöjd med sitt brons. Malva vaknade lagom till herrloppet och Jimmy var iväg och köpte hamburgare. Killarna var bra med länge och stämningen var på topp. Tyvärr räckte det inte till medalj. Vi väntade en stund, men det hjälpte inte mycket. Det var helt stopp. Det tog nog två timmar att ta sig ut. 50 000 människor tar tid på sig att förflytta sig. Malva var jätteduktig och gick själv nästan hela tiden. Vi kom ner lite före, så Malva han ta några varv i pulkabacken. På kvällen kollade vi på Melodifestivalen och åt glass. Sedan gick vi och lade oss.
Vide var inte alls nöjd på natten och skrek mellan två och tre. Jag lyckades få i honom lite gröt och sedan sov han ok resten. På morgonen var jag ganska trött. Vi åt frukost, packade ut i bilen och lämnade nyckeln. Sedan begav vi oss upp till Lugnet igen. Den här gången var vi lite tidigare och det var inte lika mycket folk som på lördagen. Vi fick bra platser mitt i den längsta nedförsbacken. Malva och Jimmy gick till barnområdet och lekte. Malva åkte pulka, ritade och målade flagga på kinden. De kom tillbaka en stund innan start. Sedan sov sig Malva genom både semifinaler och finaler. Det blev riktigt spännade och stämningen var på topp även idag. Solen lyste stundtals riktigt härligt. Norge var för bra i både damer och herrar. Kul med silver för tjejerna och synd om killarna som fick problem vid sista växlingen. Efter tävlingen gick vi ner till bilen och gjorde oss klara för hemresa. Det dröjde inte länge innan Vide blev ledsen. Malva var vaken mycket i början, men var glad. Vide skrek och skrek. Han hade inte sovit mycket under dagen, så han borde vara trött. När vi stannade till och han fick komma upp ur bilstolen, var allt bra. Vi fortsatte och till slut lugnade han sig. Det kändes som han skrek i tre timmar, men så farligt var det nog inte. Resan ner gick bra, men jag var trött. Vi turades om att köra och stannade i Värnamo och åt på McDonald's. Först klockan tre på natten var vi hemma.
En rolig resa och kul att vara på plats och uppleva stämningen. Barnen skötte sig bra, men det var synd om Vide som hade blivit sjuk. Hade varit ännu bättre med lite mer snö!
Kommentarer
Trackback
