Två veckors skidresa

Tidigt på lördagsmorgonen satte vi oss i en fullsatt bil och åkte mot Sälen. Barnen var hur pigga som helst i början, trots att klockan var halv fyra när vi startade, men efter en stund så somnade dem. Jag körde första halvan och det gick bra. Nästan bara motorväg, bra väglag och nästan ingen trafik. Jimmy tog sedan över och vi pausade och åt frukost vid niotiden. Riktigt kallt ute, så vi satt i bilen och åt. Det pendlade mellan 8 och 16 minus ute och det kom mer och mer snö när vi närmade oss Sälen. Vi var framme i Lindvallen halv ett och hämtade direkt utrustning till barnen. Sedan kunde vi hämta nycklarna till Fjällyan. Det här året fick vi båda nycklarna. Vi åt mat och sedan begav vi oss ut för att prova backarna. Malva kom snabbt in i det och körde både blåa och röda backar direkt. Vide kunde åka knapplift och var sugen på att lära sig mer. Vi var ganska trötta, så det blev inte mycket tv den kvällen.
 
 
På måndagen började barnen skidskolan. Vide började i snöbollarna och kom tillsammans med fyra andra två- och treåringar. De skulle lära sig grunderna och ha kul tillsammans. Malva hade skidskola efter lunch och det visade sig att hon hade samma skidlärare (Ella) som förra året. Vilken lycka! Hennes favorit! Malva gick i den röda gruppen tillsammans med Iris, som var ett år äldre. Vide hade med sig favoritspaden på resan och den var med honom överallt.
 
 
Under tisdagen hade Vide kommit på hur man bromsade med skidorna och var så stolt. Även Malva verkade imponerad och ropade BRA VIDE efter honom i backen flera gånger. Malva lärde sig att åka ankarlift själv, så nu kunde jag och Jimmy åka i liften tillsammans när vi var med bara henne. Under eftermiddagen tog jag fram snowboarden och åkte lite med Malva. Härlig att åka men jag blev kallare snabbare om fötterna. På kvällen blev det chokladpudding med grädde till efterrätt. Uppskattat av alla!
 
  
Malva provade under onsdagen på att åka Stina och ville sedan åka i svart backe hela tiden. Det var lite blåsigt och ganska kallt, så vi passade på att värma oss i värmestugan eller i vår stuga flera gånger. Under lunchen gjorde Jimmy upp eld, så vi grillade korv. På eftermiddagen var vi på Valles show. Vide han bara älskar Valle. Malva gillar honom, men har kommit på att han bara är utklädd. På kvällen blev det minidisco med Valle. Vide byggde en flygbil med lego i lekrummet, som han sedan gömde under soffan, så att inget annat barn skulle ta den. De fick också Valle-tatueringar som skulle på direkt.
 
 
Vide gillade inte längre att gå på skidskolan på morgonen. Det var tråkigt. Vi kunde förstå honom, eftersom de bara åkte upp tio meter i liften och sen plogade ner. Med oss åkte han hela vägen upp och hade också tagit sig ner för den blåa backen själv. Vide och en tjej hade kommit på "knepet" och skulle upp längre i liften en gång, men då missförstod Vide det och hoppade av där han brukade. Inte helt fel ändå när Valle hälsar på och man får VM-medalj. På kvällen var vi på afterski med Iris familj och deras kompisar. Själv tog jag några åk med snowboarden igen.
 
 
Under fredagen var det avslutning med skidskolan. Barnen och Valle mötte skidlärarna och de fick ta i mycket, men det blev vinst i båda dragkamperna för barnen. Malva hade ritat en teckning till Ella. Malva och Iris var med skidlärarna och plockade undan alla saker i backen och var nöjda med det. På kvällen blev det minidisco med Valle igen.
 
 
Under lördagen blev det bara en timmes skidåkning. Vide vill göra allt som Malva gör, så nu åkte han helst bara i skogen. Sedan om det var djup snö eller mest uppför kvittade... Vide hade utvecklats mycket och det kändes säkert att ha honom i skogen. Så länge han inte blev sur och åkte med armarna i kors och skrek att han inte skulle bromsa, vilket han ändå gjorde. Vi gick in tidigt och åt lunch. Eftermiddagen spenderades på äventyrsbadet på Experium. Bra omväxling och skön temperatur på vattnet. Malva åkte alla rutschkanorna och kan nu vara helt själv på djupt vatten, men vi är så klart i närheten av henne hela tiden. Vide är ju som en fisk och helst under vattnet hela tiden. Han är mycket mer försiktig med vattenrutschkanorna och åker bara de mindre. På hemvägen gick bussen sönder, så vi fick byta till en annan. Sedan somnade Vide under resan, som tog fem minuter. Jag och Malva gick till pizzerian och köpte två pizzor, medan Jimmy bar hem en slutkörd liten kille. På kvällen packade vi ihop det mesta, eftersom vi skulle byta till Hundfjället dagen efter.
 
 
 
Under söndagsmorgonen så packade vi ut det sista i bilen. Barnen åkte några sista åk i backarna och Jimmy var ute och tittade till dem. Själv städade jag stugan. Vi checkade ut och lämnade in barnens skidor. Sedan körde vi till Hundfjället 20 minuter bort. Det hade blivit mulet, från att vi hade haft sol i en vecka i Lindvallen. Det snöade sedan i nästan en vecka.
 
Vi hämtade direkt ut nya skidor till barnen och tog oss till värmestugan. Vi provade sedan Trollskogen. Malva åkte bara i skogen. Vide tittade på alla troll, så det tog lååång tid. Under resten av veckan så skippade han de flesta trollen, men toaletterna var han tvungen att öppna varje gång.
 
Under måndagen började barnen i en ny skidskola. Jag hade bytt grupper, för att det skulle bli mer utmanande. Vide började i den blå gruppen (snöstjärnorna), som egentligen var för 4-6 år. Vide ville inte gå dit och var arg. När han väl följde med, så hade han haft skidåkning för den nivån, men han var dålig på att lyssna. Han var med 6 andra barn, så inte lätt att vara minst. Malva hade fått rekommendation att börja i svart grupp och såg framemot att träffa sin grupp och skidlärare, som skulle vara tjej. Det visade sig att hon var själv och att "tjejen" hette Wictor. Hon var inte längre så sugen och hela veckan tog det lite emot att ha en kille som lärare. Tror hon hade trivts bra med några kompisar också, men hon utvecklades jättemycket. Vi var under måndagen på två Valle-shower. Vide var efter första showen alltid först i kramkön. Ibland struntade han i halva showen och ställde sig i kö. Det gäller att prioritera. Det blåste mycket under måndagen och tisdagen, så sittliften var under stora delar av dagen stängd. I trollskogen kände man knappt av vinden, så det var skönt.
 
 
Under andra dagen hade Vide varit duktig på att lyssna, så han fick vara kvar i sin grupp, som till slut blev fem stycken. Malva åkte i skogen med Wictor. Jag och Jimmy åkte sedan mycket i skogen med Malva. Hon åkte fortare än mig. Själv behövde jag då och då vila benen. På kvällen åkte jag och Malva till Tandådalen för några fler åk, men även här var sittliften stängd. Vi tog ankarliften upp och hon åkte utan problem svart "puckelpist" med kontroll.
 
 
Vinden mojnade under onsdagen, men snön fortsatte att falla så det var riktigt härlig skidåkning. Malva visade oss bananbacken. En härlig ravin att åka i. Jag tog några åk i skogen med snowboarden, vilket var hur härligt som helst. På kvällen åkte barnen pulka i en brant backe och det blev mycket träning i att gå upp och ner för speciellt Malva. Vide och Jimmy hade ett paradis, då de varje kväll fick skotta fram bilen.
 
 
 
Under torsdagen ville inte Malva följa med Wictor utan då fick hon vara skidläraren och han skulle lära sig av henne. Då tyckte hon det var roligare. Han hade tagot med henne till World-cup backen (näst brantast i Hundfjället efter väggen), vilket han aldrig brukade göra med sina skidskoleelever. Vide hade åkt Valle-VM och fått medalj och de hade även åkt ankarlift själv. Inte dåligt för att vara tre. På eftermiddagen åkte vi allihop till Tandådalen. Barnen åkte med Valle i backen, men Vide blev sur och kallade honom tråk-Valle. Armarna hamnade i kors och han skulle minsann inte bromsa. Det gick sen över och han skulle lära sig av Malva. In och ut från backen över pistkanten. Inget svårt för Vide.
 
 
 
Under fredagen var det avslutning igen. Vide hade först åkt i trollskogen och Malva hade provat på hopp och trixat. Åkt på en skida, baklänges och annat. Barnen visade sig återigen vara för starka för skidlärarna, trots att de inte hade hjälp av Valle den här gången. Jag blev av med Vide efter showen. När alla hade lämnat, så var det bara jag, Malva och Vides skidor kvar. Efter att ha letat i flera hus, så hittade jag honom med micken och han sjöng Skistar om och om igen. Hans favorit! På kvällen plockade jag äntligen fram längdskidorna. Borde ha gjort det mycket tidigare, men jag var oftast helt slut på kvällarna. Det blev en härlig runda på 5 km. Verkligen synd att det inte blev mer.
 
 
På lördagen var det sista skiddagen. Jag och Malva åkte worldcup-backen direkt. Vide var sur för att han inte fick ha Jimmys stavar och åkte knappt framåt utan dem. Han vill göra allt som alla andra och kan allt. Det gick ju bra att åka med dem, men det kändes som de störde honom mer. Vide åkte sedan med oss i skogen och provade även på bananbacken. Han åkte sedan röd backe för första gången och inte var det något problem. Jag och Malva avslutade dagen med några åk i Tandådalen. Specialen och Stora backen. Bara svart är bra nog för Malva! Under kvällen backade vi in nästan allt i bilen. 
 
 
Vi packade ut det sista och åkte från Tandådalen vid sex. Resan gick bra och vi åt frukost vid nio. Den här gången ute på en rastplats. Vid 13 var vi i Göteborg och träffade Gunilla och Signe på Naturhistoriska museumet. Det var verkligen intressant för både vuxna och barn. Så mycket om djur, människor och natur. Vi avslutade med gulaschsoppa och pannkakor till barnen. Barnen frågade sedan flera gånger, om vi inte var hemma snart, men det gick smidigt med körningen även den sista biten.
 
 
Det blev en helt underbar skidresa precis som förra året. Det blev mycket mer åkning i år, då Vide blev duktig på att åka själv. Längtar redan till nästa år, men först till lite vår hemma och sedan Thailand!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0