helenaogren

Förra veckan hade jag bestämt att vi skulle till Hylliebadet på måndagen. Malva tyckte att vi skulle cykla, men då menade hon att hon skulle cykla själv. Även Vide ville då cykla själv. De gick inte med på att jag tyckte det var bättre med cykelvagnen, eftersom det var för långt för dem att cykla själv. De var så envisa, så jag tänkte då får de väl cykla och så får vi ta dagen som en cykelutflykt. Vide kom hundra meter och sedan ville han åka vagnen. Jag ville inte släpa med cykeln, så jag gick hem med den. När jag kom tillbaka så skrek Vide som en stucken gris och ville cykla igen. Det tog nog tio minuter innan han lugnade sig och vi kunde cykla vidare. Malva cyklade på bra, men jag hade ändå tänkt att vi kunde lämna cykeln och låsa fast den längs vägen. Efter halva vägen ville Malva känna på rapsen, så vi stannade till. Sedan fortsatte vi. Precis i slutet sa hon för första gången att det var jobbigt. Vi var sedan nästan ensamma på badet. Varmt och skönt! Malva är modig i vattnet, men Vide har utvecklats mycket på slutet. Vide somnade direkt på vägen hem, men Malva som cyklat dit fick snällt cykla hem. I slutet tyckte hon att det var jobbigt och två gånger hoppade hon av och ledde cykeln. Som att det inte räckte med den här cykelturen. Vid 17 var det fotbollsträning och vi cyklade fram och tillbaka. Sedan sov Malva gott på natten!

 

 

På tisdagen kom Nathalie, Alicia och Clara hit från Kalmar och hälsade på. Malva hade sett så mycket fram emot att träffa Alicia igen. På tisdagen var det riktigt härligt väder och vi sågs på förskolan. Direkt var det dags för Boll och lek. Tyvärr inomhus. Det var bara Holger där, så Malva, Vide, Alicia och Holger var med. Vi hade uppvärmning med pjätt, hängde i ringar, körde hinderbana och avslutade med att jag försökte pricka barnen med bollar. När vi kom hem, så hade Jimmy fixat Korvstroganoff med ris. Riktigt gott! Bara Malva som blev jättearg, för hon ville ha pasta. Vide somnade ganska tidigt, men Malva och Alicia hade svårt att komma till ro.

 

På onsdagen hade vädret slagit om helt. Vi var uppe ganska tidigt som vanligt. Vi var en liten runda till Fågellekplatsen, men det var ganska kallt, så vi stannade inte så länge som vi hade tänkt. Barnen lekte bra för det mesta, men stundtals märktes det att de inte hade sovit så mycket. Några gånger kom det lite tårar. Vid 16-tiden hade det blivit lite varmare igen och vi följde dem till bussen. Barnen var sedan helt slut och somnade tidigt den kvällen. Roligt att få besök och Clara hade växt mycket sen sist. Hon började kunna ta sig framåt.