helenaogren

Jag upptäckte ett utslag på Vide i fredags i hårbotten, men kopplade inte att det var vattkoppor. På lördagen dök det upp fler på kinden och magen. På söndagen var han helt prickig. Han verkade må ok, men ville helst inte ligga i vagnen utan bli buren. På nätterna var han lite skrikig i helgen och det är han aldrig annars. Hemresan var en plåga för honom. Själv kände jag i söndags att jag äntligen var frisk igen.

 

 

Trött vaknade jag i måndags och hade jätteont i halsen och kände mig febrig. Vide var helt prickig. Jimmy skulle hämta bilen på verkstan och lämnade Malva på förskolan. Vide fick hoppa över babysimmet, för att inte smitta ner alla. Vi låg och vilade mest.

 

 

I tisdags kände jag mig fortsatt dålig och Vides mage och rygg var helt täckt med prickar. Han hade massor under blöjan, i hårbotten och ansikten. Underarmarna och underbenen har klarat sig bra. Vi fick ställa in mammaträffen och Skanska vågade inte komma förbi och fixa i vårt hus. Kallas guld lyste upp min tillvaro!

 

Igår började jag känna mig bättre och Vides vattkoppor börjar torka in. Det verkar som det kliar en del, för han är uppe med handen och kliar på huvudet. På eftermiddagen firade vi Johans guld. Grymma skidåkare vi har. Jag fick hoppa över träningen igen och har nog inte tränat en enda träning i februari. Kasst!

 

 

Idag har det varit härligt väder. Malva cyklade själv till lekplatsen. Riktigt duktigt av henne. Hon går i och för sig bara med sin springcykel, men hon börjar nästan redan koppla hur hon ska göra. På vägen hem fick hon åka vagn. Vi hann hem för att se stafetten. Spännande igen och kul med silver. Hoppas på guld för killarna imorgon! På eftermiddagen var vi ute en runda till och cyklade. Vide får hänga med på allt!